By Peter Carlsson

Tankar, reflektioner och hugskott.

Missbrukad konsumentmakt

Konsumentmakt är en märklig sak. Få riktigt potenta maktmedel är så dåligt utnyttjade av och samtidigt så eftertraktade hos dem som faktiskt besitter dem. Vi vill alla påverka men gör det alltför sällan, åtminstone medvetet och målinriktat.

På samma gång är konsumentmakten också missbrukad, främst av dem som inte besitter den. Få maktmedel tas så ofta som intäkt för att skyla över sådant som inte skulle finnas om konsumentmakt verkligen hade varit i farten. Producenter hänvisar alldeles för ofta till att de bara tillhandahåller sådant som konsumenterna vill ha, som om de själva inte kunde påverka förhållandena.

Det jävliga i sammanhanget är att åtminstone vissa producenter tycks kunna berättiga vad som helst med ”konsumentmakt”. Samvetslösa neanderthalare till bönder kastrerar smågrisar utan bedövning, profitblinda kretiner sliter fjädrarna av levande fåglar och en mängd andra orimligheter begås under täckmantel av vad som ofta kallas ”konsumenternas krav på billiga produkter”.

Glada grisar på bete

Men även om det hade varit så, vilket det inte är, att vi konsumenter krävt att få billiga varor på bekostnad av djurens oerhörda lidande, skulle det likväl inte ha fråntagit producenterna deras ansvar. Konsumenterna vill naturligtvis ha bra varor till bästa pris, inget konstigt med det. Men det betyder inte att det ska tillhandahållas till priset av orimligheter.

Den som väljer att slita ut testiklarna på en liten griskulting, dra fjädrarna av levande fåglar, skära fenorna av levande hajar eller begå andra svinaktigheter mot levande varelser, vare sig det handlar om missförhållanden i hanteringen av dem eller rena övergrepp, får naturligtvis själv stå där med skammen. Inte konsumenterna. Istället är det väl så att man hoppas att det är i det läget de smutsiga hantlangarna till sist kommer att förstå den riktiga innebörden av begreppet ”konsumentmakt”.

Postat i:Allmänt, Personligt, Skriverier, , , , , , , , , , , , ,

Ett sällan skådat stort behov av en pudel

De senaste dagarna har det stormat kring den lilla blaskan Katrineholmskuriren. Stormen handlar om att tidningens chefredaktör (här och här) och journalister gått i taket efter att Katrineholms kommunchef Mattias Jansson (blogg och twitter) haft fräckheten att på sin blogg offentliggöra ett antal frågor han fått från tidningen angående sitt flitiga användande av sociala medier.

Katrineholmskurirens reaktion är ett riktigt bottennapp och avslöjar tidningens medarbetare som ytterligt reaktionära och oinitierade, en minst sagt livsfarlig kombination.

Själv tog jag mig friheten att kommentera tidningens uppträdande i en av dess kommentarsspalter. Jag passar på att redogöra för kommentaren här eftersom Katrineholmskurirens syn på öppenhet tycks lämna ytterligare att önska och att jag därför inte vet om de alls publicerar min kommentar:

”Det mest pinsamma i den här historien att gammelmedias företrädare återigen bekräftar bilden av sig själva som förmätna och självtillräckliga. Med vilken rätt anser ni att era frågor till kommunchefen skulle vara undantagna offentlighetsprincipen? Om de skickats i ett brev adresserat till honom i hans yrkesroll bör de enligt regelverket vara diarieförda och därmed även att betrakta som offentlig handling.

Journalister har inte någon gudagiven rätt att få svar på sina frågor. Men när ni ändå får svar från Mattias Jansson ställer ni dessutom krav på att de ska vara ”artiga” för att han i era ögon ska upprätthålla ”goda relationer” med er. Det är väl detta som ska kallas härskarteknik om något?

När ni dessutom förordar att Mattias Jansson ska ha ett privat och ett yrkesmässigt twitterkonto, går ni från rena pinsamheter till direkta etiska tveksamheter. Har vi inte sett alldeles för många exempel på personer i maktposition som gör just så, låtsas att man kan vara en person privat och en annan yrkesmässigt? Att bara komma på tanken att kritisera den som vill vara öppen med vem han är, och på så vis ta sitt individuella personliga ansvar även i sin ’yrkesroll’, är så tokigt, insiktslöst och oinitierat att man måste ifrågasätta de bakomliggande motiven.”

Postat i:Allmänt, Arbete, Skriverier, , , , , , , , , , , , , , ,

Jag stödjer projektet Gula hund

Bekämpa främlingsfientlighet!

Vi gillar olika!

Följ mig på Twitter

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

%d bloggare gillar detta: