By Peter Carlsson

Tankar, reflektioner och hugskott.

Kvalitetsgener

Står på förmiddagen och plockar ner torr tvätt från torkställningen i trädgården. Ute på vägen kör en ”slaktbil” från Scan förbi. De är så vanliga här ute på landet att man knappt reagerar längre. I ögonvrån fångar jag mellan soltorkade strumpor och t-tröjor denna förmiddag dock något som får mig att hajja till. Med stora blockbokstäver står det målat på lastbilen sidor. ”Quality Genetics” – kvalitetsgenetik.

WTF? Har objektifiering av djuren verkligen gått så långt att vi kan tala om dem på det här sättet, som produkter av genetisk ingenjörskonst? Som raffinerade industriprodukter? Känns inte köttbullarna liksom lite fadda i smaken då?

Annonser

Postat i:Personligt, Skriverier, , , , , , , , ,

Bättre mat nu, inte dyrare

Tankesmedjan ”Dyrare mat, nu!” hoppar upp som gubben i lådan bland annat tillsammans med självutnämnda intresseorganisationen Sveriges Konsumenter och känner sig indignerade över att staten, åtminstone för stunden, inte tänker ta fram några ”miljösmarta kostråd”.

Som vanligt tänks det alldeles för endimensionellt och antikommunikativt. Dyrare mat löser inga problem i sig. Inte billigare heller. Det handlar i grund och botten bara om en sak, ansvar.

Varje individ i varje organisation i varje steg av vilken process det än månde vara måste helt enkelt ta sitt ansvar för att agera så etiskt som den kunskap man besitter gör möjligt. Ett sådant ansvar omfamnar i särskilt hög grad producenter, som av naturliga skäl ofta sitter med både mer och tidigare kunskap om sitt särskilda område.

Jag är så in i helvete trött på att man beskyller konsumenternas önskan om billig mat (och annat) för allehanda brister inom såväl djurskydd som miljövård. Ja, vi vill ha billig mat, men inte till vilket pris som helst.

Om önskan om billiga fläskkotletter obetingat leder till obedövad kastrering av smågrisar, önskan om billiga dunprodukter till att dun och fjädrar av ”nödvändighet” slits av levande fåglar, och högintensiv veteproduktion leder till utarmning av jordmånen, då är det vi ska diskutera. INNAN det blivit ett faktum. Inte som nu ställas inför missförhållandena och mötas av ”ja, du ville ju ha billigt fläsk/bröd/smör/öl”.

Initiera och arbeta för en vuxen dialog med konsumenterna i stället, oavsett om avsändaren är staten, industrin eller olika intresseorganisationer. Att som nu gömma sig bakom någon form av kombination av förutfattat beslut om att det per se är bättre med dyrare mat – taget ovan huvudena på konsumenterna (de verkliga, alltså, inte organisationen som själv utnämnt sig att företräda dem) – och provokativ fjantslogan, är ett hån mot dem som faktiskt inte har råd att betala mer för mjölken, brödet och smöret.

Att påstå att det är önskemålet om billig mat som är orsaken till dålig hälsa, dålig miljö och dåligt djurskydd, är riktigt uselt och en direkt oförskämd lögn.

”Dyrare mat, nu!” Jo, pyttsan. Jag har ett alternativt namn till er – ”Lägre marginaler, nu!”

Postat i:Arbete, Personligt, Skriverier, , , , , , , , , , , , , , ,

Humaniora och Svenskt näringsliv

För en gångs skull har Svenskt näringsliv gjort bra ifrån sig. Det är sällan man får så påtagliga och synliga bevis på att humanistiska studier och kunskaper är ett måste för att befrämja såväl intelligens som intellekt.

Edit: Reaktioner på Svenskt näringslivs foliehattande finns här, här och här.

Postat i:Allmänt, Arbete, Personligt, Skriverier, , , , , , , , , , , , , , ,

Shell leker offer

Shell och deras talesperson Henry Carlsson försöker i en debattartikel i Ystads Allehanda stärka sin egen trovärdighet genom att ifrågasätta miljöpartisten Lotta Hedströms (som ett svar på ett tidigare inlägg av Lotta Hedström). Men saken är den att Shell och Henry Carlsson varken har, är eller kommer någonsin att vara trovärdiga i frågan om naturgasutvinning. De har i stället allt att vinna på att mörka, desinformera och falsifiera. I synnerhet när det handlar om fracking, den metod som Shell vill använda på Österlen och som till lokalbefolkningens fasa använts till exempel i USA.

Den som vill veta mer om hur fracking kan påverka omgivningen kan se filmen ”Gasland”, eller besöka nätverket Heaven or sHell. I båda fallen är drivkraften människor som i sin omsorg om natur, närmiljö och medmänniskor strider mot bolag som Shell, vars själva affärsidé bygger på rovdrift av våra gemensamma tillgångar.

Postat i:Allmänt, Personligt, Skriverier, , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Missbrukad konsumentmakt

Konsumentmakt är en märklig sak. Få riktigt potenta maktmedel är så dåligt utnyttjade av och samtidigt så eftertraktade hos dem som faktiskt besitter dem. Vi vill alla påverka men gör det alltför sällan, åtminstone medvetet och målinriktat.

På samma gång är konsumentmakten också missbrukad, främst av dem som inte besitter den. Få maktmedel tas så ofta som intäkt för att skyla över sådant som inte skulle finnas om konsumentmakt verkligen hade varit i farten. Producenter hänvisar alldeles för ofta till att de bara tillhandahåller sådant som konsumenterna vill ha, som om de själva inte kunde påverka förhållandena.

Det jävliga i sammanhanget är att åtminstone vissa producenter tycks kunna berättiga vad som helst med ”konsumentmakt”. Samvetslösa neanderthalare till bönder kastrerar smågrisar utan bedövning, profitblinda kretiner sliter fjädrarna av levande fåglar och en mängd andra orimligheter begås under täckmantel av vad som ofta kallas ”konsumenternas krav på billiga produkter”.

Glada grisar på bete

Men även om det hade varit så, vilket det inte är, att vi konsumenter krävt att få billiga varor på bekostnad av djurens oerhörda lidande, skulle det likväl inte ha fråntagit producenterna deras ansvar. Konsumenterna vill naturligtvis ha bra varor till bästa pris, inget konstigt med det. Men det betyder inte att det ska tillhandahållas till priset av orimligheter.

Den som väljer att slita ut testiklarna på en liten griskulting, dra fjädrarna av levande fåglar, skära fenorna av levande hajar eller begå andra svinaktigheter mot levande varelser, vare sig det handlar om missförhållanden i hanteringen av dem eller rena övergrepp, får naturligtvis själv stå där med skammen. Inte konsumenterna. Istället är det väl så att man hoppas att det är i det läget de smutsiga hantlangarna till sist kommer att förstå den riktiga innebörden av begreppet ”konsumentmakt”.

Postat i:Allmänt, Personligt, Skriverier, , , , , , , , , , , , ,

Jag stödjer projektet Gula hund

Bekämpa främlingsfientlighet!

Vi gillar olika!

Följ mig på Twitter

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

%d bloggare gillar detta: